icaerika

usch, när micke kom hem till mig så kunde jag inte hålla mig längre. tårarn bara kom och kom, egentligen för ingenting, eller joj egentligen, men inget viktigt.
jag fick iaf fram tillslut på ett ungefär hur jag kände, efter han fått tjata i en halvtimme:P
nej, det är inget kul tat känna sig de två F-en, och helt misslyckad. varje gåg man går i korridoren i skolan, försöka gå med en sån "vinkel" så man inte ser helt jävlig ut, eller när man är varsomhellst. ibland blir jag bara så förtvivlad. vet inte vad jag ska ta mig till. känner mig som ett riktigt cp ibland(ursäkta ordvalet), men det ordnar sig väl, såana känslor växer man väl ifrån , för vuxna människor är väl inte så nojiga? det försvinner väl? :/
jag är verkligen lessen att du ska behöva få ett sådant freak på halsen så fort du kommit innaför dörren. förlåt. du vet att jag älskar dig. ja vet att du älskar mig.

det var en liten pärs i erikas underbara liv.

vi va ute ett tag idag, i kanske en och en halv timme, sen blev klockan halv 8 och det blev kallt. hoppa stutsmatta och spela basket/kasta boll/fotboll. fast sen skrämde micke johan med J-monstret som va i skogen så vi va tvungna att gå in:P

baka kladdkaka.

jag har inte bara vart besvärlig idag hoppas jag. det är ju  alltid mysigt att duscha.


gick inte på friskisen idag, lite skuldkänslor, men får ta igen det imorron. jag har ju rört på mig lite, det hjälper väl till?


ska snart gå och sova, kollade nyss på fantastic 4, den va kul:)

dagens idag:
massa depp
gråt
ångest
lek
skratt
kärlek
sex
tristess
bak


det var väl i stort sett det jag har att säga.

alla kan inte säga åt mig hur jag "ska" känna, det borde jag väl eta bäst själv, tycker ni inte? varför är det just när jag gör saker som det blir sånt upplopp, jag är väl den minsta man ska bry sig om...