3 ÅR MED SAMHÄLLE
SPEI3 nu. spei2 förra året, sp1a för två år sedan. sp1a-->spei2-->spei3. tre år har vi gått i samma klass. man har lärt känna helt underbara personer, både under korta och långa tider. innan jag börjar berätta om hur min resa sett ut under dessa tre år vill jag bara säga att jjag kommer sakna precis alla i min klass, alla har påverkat mig på både det ena eller det andra sättet, både på bra eller dåliga sätt, mest bra. för det är de fina minnena som jag kommer bära med mig, de kommer nog alltid finnas någonstanns inom mig, jag kommer aldrig glömma.
första dagarna i den nya klassen, då var vi betydigt fler än vi är nu, fler än 22. mina första minnen är när vi gick runt i skolan på en liten rundvandring med klassen, vi vart uppdelade i två grupper, jag hamnade i gruppen där jag inte hade "mina kompisar", jenny och emelie, för det var med dem jag började i samhälle med, de var de som jag var ganska nära kompis med innan. jag hamnade iaf "själv", tills en liten söt filur kom upp brevid mig och vi började prata, jag kommer ihåg att hon hade stjärnörhången som såg ut som de var gjorda av pärlor, orangea och gröna. den lilla filuren var jennifer. som jag skulle komma att vara med i skolan senare, eller vår "grupp" skulle bestå av mig, jenny, emelie, jessica, frida, jennifer och linnea. lite framoch tillbaka såklart, men i början gick vi verkligen som en grupp. mer om det längre ner.
mitt andra starka minne från början av den nya klassen är resan till nåttarö som vi gjorde de alldeless första dagarna. vi skulle samlas nere i nynäs hamnen, och jag kommer ihåg att när vi satt där och vantade, (jag satt med jenny och emelie har jag för mig) så kom en liten tjej med en röd tröj/linne och satte sig där vid oss.
vi åkte båt över till ön, och väl där lekte vi namnlekar, jag tror nog ingen kunde skillnad på frida och jennifer (egentligen konstigt eftersom de inte är så lika) och de två tvillingarna anne och sandra( som jag aldrig lärde mig se skillnad på som sånär ibland). jag va väldigt nervös, man ville ju inte säga fel. sen delade vi upp oss i små grupper, jag kom med alex och sandra H. vi skule plocka kottar och andra konstiga saker. sen efter en ganska lång vandring kom vi ner till en strand där vi satte oss och fikade . jag kommer ihåg att när vi gick så kom den lilla tjejen i röd tröja fram till mig och sa hej. vart lite förvånad för hon verkade veta vem jag var på något vis. jag fick reda på att vi hade gått åp samma kanot-tråning, då kom minnet tillbaka. hon var en av de på kanoten som faktiskt inte hatade oss:P (vi busade ganska mycket, ofta på andras bekostnad).
jag kommer också ihåg att vi aldrig vågade gå till kafeterian i skolan, för det var lite jenny som var boss, och hon tyckte mer om att sitta i estetarkorridoren, för i kafeterian var det så mycket folk. själv dog jag nästan av att bara va i estet, men ingen liksom tog intiativet och gick till kafeterian, man ville ju inte rikstera att alla gick ifrån en, att ingen följde med. efter det gått ett tag i 1:an hade jag börjat prata med och mer med jessica, vi hade tex kommit fram till att vi hade tänkt samma sak angående estetkoorridoren, och att båda bara suktat efter kafeterian eller nått annat ställe, inte gömma sig i estet. det var lite nervöst i början kommer jag ihåg att jag tyckte, för det är inte så ofta man lär känna en ny kompis, det tar tid, men det är en posetiv, glad resa att få lära känna någon bra. vi kom att vara väldigt bra kompisar, en av de bästa jag någonsin haft faktiskt, det kommer jag aldrig glömma, hur vi drev med andra, på lite ironiskt sätt, som elakt fast på ett roligt sätt:P vi tyckte iaf det var roligt.
vi var med varandra hela resten av 1:an till kanske halva 2:an. de var nog en ab mina roligaste tider, jag kunne känna igen mig så fruktansvärt mycket i dig, vi hade lixom lite av samma värderingar, tänkte lite på samma sätt. det som gjorde att vi kom ifrån varandra har jag kommit över, det är inget viktigt längre, det är viktigare att komma ihåg allt roligt vi gjort, och bara små glimtar av vår gamla vänskap är guld värd att få se.
det har blivit bättre nu på senare tid, fast jag skulle vilja få mer tid att kanske ta igen något. fast bara för vi slutar skolan betyder inte det slutet. jag kommer iaf alltid vara posetiv och ha hopp kvar. man vet ju aldrig.evil&evla.B1&B2.
men bakom varje regn kommer solsken. en ny vän ersätter aldrig en gammal, men en vän är alltid någonting bra. frida och jag hade ju umgåtts ett tag innan det bara blev vi två, vi var de tre bitches:P men jag fick lära känna en annan del av frida som jag kanske annars aldrig skulle få sett, en mer gömd del som jag kunde se mkig själv i lite grann. jag kommer ihåg när vi för första gången satt på pizza house och åt, själva. vi böjade prata och insåg hur mycket vi delade, som åsikter och värderingar. sen dess har vi hållt ihop, vi har såklart blivit småirriterade på varandra ibland, men så blir det när man umgås så nära som vi gör, i slutändan har vi hållt ihop:)
det är nog inte förrens i trean som jag börjat lärt känna de andra i klassen på riktigt, det har varit helt toppen! alla har vaerit så snälla, rara och söta, helt bra kul! kommer sakna alla så mycket, alex med sina konstiga skämt, "om en vecka kommer du och jag vara såhär tajta". eller jennie med det högtsta skrattet i världen, jag tror det hörs på två mils avstånd, hon är sjukt kul, marcus, som jag kännt sedan innan, gått i samma klass sen 6:an, alltid lika snäll mot alla. eller jessica E som jag skrivit om tidigare, en av bästa kompis någonsin. lottie då, skämt, skratt, historier. hon är alltid glad tror jag, och kan ta skämt på rätt sätt, hur kul som hellst att skoja med! anton, säger ioförsig inte så mycket, men kan få ur sig en helt del roliga komentarer. sen har vi sprallan jennifer, en energiskt glad tjej som gillar starka färger, spec rosa, alltid snäll och glad, får en lätt på posetivt humör. patricia, har haft det svårt, men har ändå brytt sig lika mycket om alla andra och vart snäll och stöttade. carro, helöt störd på ett underbart sätt, kommer och går som hon vill, har hur kuliga skämt som hellst:P. sandra, lite skrämmande i början, men hur go som hellst när man fått äran att känna henne. adam, som en go nallebjörn, hur snäll som hellst. sen har vi söt-frida, otrligt snäl och omtänksam, lite väl mycket självkritiskt, du vet att du är bättre än vad du tror. tony, klasskamrat i grundskolan, "tony the king" har börjat bli en vuxen kille, tar mer ansvar och är väldigt trevlig när han väl vill. christian blir mer och mer social för varje dag, en snäll kille och duktig karta-ritare. tessan, världens finaste hår, passar till en av världens finaste personligheter, bus-kul. linnea o, gamla klassmates sen urminnes tider, blivit mer och mindre nära kompisdar, men vet på nått sätt vad man har varandra, snäll tjej det dära. jessica R, helt fika-galen och älskar att åka bil. har blivit många fikor och rundturer med denna trevliga tjej, också helt busgalen, fast som jag, blir hon lätt röd i ansiktet. janni, tar mycket ansvar och står för sin åsikt, vet var hon är och har koll på läget, hur snäll som hellst och har kul humor. erik, vackert namn och har en grym personlighet, har lätt som en plätt svar på tal och kan äga någon bara med några ord. linnea S, blondie med många hjärnceller, både att kunna saker och att vara ösmjuk är inte alla som kan. niklas, lite klassen fyllesvin:P är alltid posetiv, vare sig han är vaken eller sover på lektionerna, gått genom skolan på flyt utan att vidare behövt anstränga sig, skämtsam och kul kul kille.
nu har jag berättat lite om typ alla. jag kommer sakna alla på ett eller annat sätt.kommer säkert bli mer skrivande uteftersom när man börjar sakna alla ordentligt.
jag<3 min klass:)
första dagarna i den nya klassen, då var vi betydigt fler än vi är nu, fler än 22. mina första minnen är när vi gick runt i skolan på en liten rundvandring med klassen, vi vart uppdelade i två grupper, jag hamnade i gruppen där jag inte hade "mina kompisar", jenny och emelie, för det var med dem jag började i samhälle med, de var de som jag var ganska nära kompis med innan. jag hamnade iaf "själv", tills en liten söt filur kom upp brevid mig och vi började prata, jag kommer ihåg att hon hade stjärnörhången som såg ut som de var gjorda av pärlor, orangea och gröna. den lilla filuren var jennifer. som jag skulle komma att vara med i skolan senare, eller vår "grupp" skulle bestå av mig, jenny, emelie, jessica, frida, jennifer och linnea. lite framoch tillbaka såklart, men i början gick vi verkligen som en grupp. mer om det längre ner.
mitt andra starka minne från början av den nya klassen är resan till nåttarö som vi gjorde de alldeless första dagarna. vi skulle samlas nere i nynäs hamnen, och jag kommer ihåg att när vi satt där och vantade, (jag satt med jenny och emelie har jag för mig) så kom en liten tjej med en röd tröj/linne och satte sig där vid oss.
vi åkte båt över till ön, och väl där lekte vi namnlekar, jag tror nog ingen kunde skillnad på frida och jennifer (egentligen konstigt eftersom de inte är så lika) och de två tvillingarna anne och sandra( som jag aldrig lärde mig se skillnad på som sånär ibland). jag va väldigt nervös, man ville ju inte säga fel. sen delade vi upp oss i små grupper, jag kom med alex och sandra H. vi skule plocka kottar och andra konstiga saker. sen efter en ganska lång vandring kom vi ner till en strand där vi satte oss och fikade . jag kommer ihåg att när vi gick så kom den lilla tjejen i röd tröja fram till mig och sa hej. vart lite förvånad för hon verkade veta vem jag var på något vis. jag fick reda på att vi hade gått åp samma kanot-tråning, då kom minnet tillbaka. hon var en av de på kanoten som faktiskt inte hatade oss:P (vi busade ganska mycket, ofta på andras bekostnad).
jag kommer också ihåg att vi aldrig vågade gå till kafeterian i skolan, för det var lite jenny som var boss, och hon tyckte mer om att sitta i estetarkorridoren, för i kafeterian var det så mycket folk. själv dog jag nästan av att bara va i estet, men ingen liksom tog intiativet och gick till kafeterian, man ville ju inte rikstera att alla gick ifrån en, att ingen följde med. efter det gått ett tag i 1:an hade jag börjat prata med och mer med jessica, vi hade tex kommit fram till att vi hade tänkt samma sak angående estetkoorridoren, och att båda bara suktat efter kafeterian eller nått annat ställe, inte gömma sig i estet. det var lite nervöst i början kommer jag ihåg att jag tyckte, för det är inte så ofta man lär känna en ny kompis, det tar tid, men det är en posetiv, glad resa att få lära känna någon bra. vi kom att vara väldigt bra kompisar, en av de bästa jag någonsin haft faktiskt, det kommer jag aldrig glömma, hur vi drev med andra, på lite ironiskt sätt, som elakt fast på ett roligt sätt:P vi tyckte iaf det var roligt.
vi var med varandra hela resten av 1:an till kanske halva 2:an. de var nog en ab mina roligaste tider, jag kunne känna igen mig så fruktansvärt mycket i dig, vi hade lixom lite av samma värderingar, tänkte lite på samma sätt. det som gjorde att vi kom ifrån varandra har jag kommit över, det är inget viktigt längre, det är viktigare att komma ihåg allt roligt vi gjort, och bara små glimtar av vår gamla vänskap är guld värd att få se.
det har blivit bättre nu på senare tid, fast jag skulle vilja få mer tid att kanske ta igen något. fast bara för vi slutar skolan betyder inte det slutet. jag kommer iaf alltid vara posetiv och ha hopp kvar. man vet ju aldrig.evil&evla.B1&B2.
men bakom varje regn kommer solsken. en ny vän ersätter aldrig en gammal, men en vän är alltid någonting bra. frida och jag hade ju umgåtts ett tag innan det bara blev vi två, vi var de tre bitches:P men jag fick lära känna en annan del av frida som jag kanske annars aldrig skulle få sett, en mer gömd del som jag kunde se mkig själv i lite grann. jag kommer ihåg när vi för första gången satt på pizza house och åt, själva. vi böjade prata och insåg hur mycket vi delade, som åsikter och värderingar. sen dess har vi hållt ihop, vi har såklart blivit småirriterade på varandra ibland, men så blir det när man umgås så nära som vi gör, i slutändan har vi hållt ihop:)
det är nog inte förrens i trean som jag börjat lärt känna de andra i klassen på riktigt, det har varit helt toppen! alla har vaerit så snälla, rara och söta, helt bra kul! kommer sakna alla så mycket, alex med sina konstiga skämt, "om en vecka kommer du och jag vara såhär tajta". eller jennie med det högtsta skrattet i världen, jag tror det hörs på två mils avstånd, hon är sjukt kul, marcus, som jag kännt sedan innan, gått i samma klass sen 6:an, alltid lika snäll mot alla. eller jessica E som jag skrivit om tidigare, en av bästa kompis någonsin. lottie då, skämt, skratt, historier. hon är alltid glad tror jag, och kan ta skämt på rätt sätt, hur kul som hellst att skoja med! anton, säger ioförsig inte så mycket, men kan få ur sig en helt del roliga komentarer. sen har vi sprallan jennifer, en energiskt glad tjej som gillar starka färger, spec rosa, alltid snäll och glad, får en lätt på posetivt humör. patricia, har haft det svårt, men har ändå brytt sig lika mycket om alla andra och vart snäll och stöttade. carro, helöt störd på ett underbart sätt, kommer och går som hon vill, har hur kuliga skämt som hellst:P. sandra, lite skrämmande i början, men hur go som hellst när man fått äran att känna henne. adam, som en go nallebjörn, hur snäll som hellst. sen har vi söt-frida, otrligt snäl och omtänksam, lite väl mycket självkritiskt, du vet att du är bättre än vad du tror. tony, klasskamrat i grundskolan, "tony the king" har börjat bli en vuxen kille, tar mer ansvar och är väldigt trevlig när han väl vill. christian blir mer och mer social för varje dag, en snäll kille och duktig karta-ritare. tessan, världens finaste hår, passar till en av världens finaste personligheter, bus-kul. linnea o, gamla klassmates sen urminnes tider, blivit mer och mindre nära kompisdar, men vet på nått sätt vad man har varandra, snäll tjej det dära. jessica R, helt fika-galen och älskar att åka bil. har blivit många fikor och rundturer med denna trevliga tjej, också helt busgalen, fast som jag, blir hon lätt röd i ansiktet. janni, tar mycket ansvar och står för sin åsikt, vet var hon är och har koll på läget, hur snäll som hellst och har kul humor. erik, vackert namn och har en grym personlighet, har lätt som en plätt svar på tal och kan äga någon bara med några ord. linnea S, blondie med många hjärnceller, både att kunna saker och att vara ösmjuk är inte alla som kan. niklas, lite klassen fyllesvin:P är alltid posetiv, vare sig han är vaken eller sover på lektionerna, gått genom skolan på flyt utan att vidare behövt anstränga sig, skämtsam och kul kul kille.
nu har jag berättat lite om typ alla. jag kommer sakna alla på ett eller annat sätt.kommer säkert bli mer skrivande uteftersom när man börjar sakna alla ordentligt.
jag<3 min klass:)
Kommentarer
Trackback