spring i korridoren

sov utomlands idag med, glömde passet med det gick bra ändå:) mamma ringde 11 å sa att hon va tvungen å jobba så vi kunde inte åka å handla idag:( så jag vart lite lessen för jag va verkligen shoppsugen:P sen låg jag där å kolla på en väldigt söt figur som låg brevid mig, sen efter typ en timme hade jag kollat färdigt så då peta jag lite på han så han vakna. vi gick upp så satt ag mig å kolla tv å mike spela lite, sen vart klockan 2 så jag orka inte käka något innan vi åkte , för skulle med 3 bussen hem till muskö. kanske därför jag vart lite grinig och lite lessen för ingenting:P nej men lilla huset på prärien är vääldigt sorgligt.
tog iaf tåget 20 över 2, staffan som gick i min gamla klass ett litet tag kom å snakca me micke lite för dom känner varandra, jag tror nog inte han känner igen mej:P
sen åkte jag hem till ön å micke till nynäs för å gymma. käka lite när jag kom hem men ska nog cykla snart tror jag. kan ju bara trevligt, så kan man ju hoppas man får den där tv-rumpan någon gång INNAN sommaren hellst..

svea katt läg å sov i mina kläder igen , fast som tur är fäller hon typ inget, även fast hon är långhårig, hon är så söt så:) så liten och aldeless oskyldig mot dom hon tycker om, värsta vaktkatten egentligen. sitter där vid ägen å väntar på att man ska komma hem, sen förljer en till dörren innan  hon spriger ut igen. fast jag lovar att man får passa sig om man e elaking, hon e inte  så snäll som hon ser ut, om hon inte tycker om dig så dödar hon dig säkert, om hon inte känner sig lite snäll.

nej nu skiter jag i det igen, har jag ju sagt förut, men sen började jag bry mig igen, men så ska man nog inte vara enligt dagens samhälle. fast nu är jag tydligen en grå skugga i den gråa massan,  fast jag har ju ioförsig en grå tröja och ett par gråa mjukisar på mig, men jag finns tydligen inte längre. fast micke ser mig, min famlij ser mig, mina kompisar ser mig, hur kan man inte finnas då? fast jag kompå en sak, det kanske är för den e blind, stackarn då blir det inget körkort.
nej men finns är ett gaska starkt ord, det betyder att de inte syns,känns, hörs. men även om man inte syns för tillfället så finns man ändå, de som har gått vidare till en annan värld, ka man ju säga att de inte finns mer. men eftersom minnena lever kvar så betyder det ju på ett sätt att de fortfarande finns, de blir tänkta på, en del pratar med de fortfarande, även flera år efter de gått bort.
jag vet att jag finns, och även om du menar att jag kanske inte finns för dig längre, som du nu måste mena, så varför skriver du till mig? för man skriver ju inte till någon som inte finns, som inte betyder något, som inte längre existerar i den huvud. om man skriver så måste det betyda att man tänker på den, även om bara för just denna stund. man kan skriva att man inte bryr sig, men att skriva att den personen inte finns, det är en annan sak. jag kan skriva att jag inte bryr mig om dig längre, för det gör jag inte , inte på det sättet att jag blir lessen av vad du säer, om vad du gör, och om hur du mår. jag försökte bry mig igen, men du stoppade det.  det enda du framkallande var lite sårad stolthet igen, att jag gick på det igen, men du kan känna dg stollt, för du kunde fortfarande lura mig. men nu tror jag faktis jag börjar bli lite imun mot dina impuls känslor. för du gör ganska mycket av just hur du känner det för stunden, utan att riktigt ta hänsyn till andra.  förlåt för vad? at jag inte finns, för det gör jag ju! annars skulle jag inte kunna sitta å skriva det här.

jag har sårat dig mer än någonsin sa du. men där har vi det igen, det är jag som sårat,  inte du, utan jag. klart jag sårat, men det har alla, du med. men du säger att du vet att du också gjort dumma saker, men även fast du säger det verkar du inte förstå innebörden av orden, för man kan inte vara så fokuserad på sig själv och samtidigt säga det.

du kommer väl tycka att jag tror jag e gud igen, som tror den vet allt och lite till. men för det första tror jag inte på nån gud, för mig finns de inte direkt några som höjer sig över mängden, och atomatiskt blir bättre än andra.

jag fukuserar hellre på andra än fokuserar på mig själv helt enkelt.

där har du svaret på att jag hellre sitter å försöker tänka ut lösningar åt andra än fixar mig själv. jag tycker om att hjälpa folk, även om jag kanske inte alltid gör det. jag gillar tanken på att göra något för andra, få andra att må bättre. skit i mig, vem bryr sig? jag kan ju alltid gå till en psykolog om det krisar sig.

att anklaga någon för att tro sig vara bättre än andra, när man bara försöker fixa, tycker jag va lite överdrivet. tänk själv om du skulle försöka hjälpa någon, och så säger den tillbaka, sluta va så irriterande och egocentrerad, jag hatar dig! kul va?



nej nu orkar jag inte skriva mer, ska gå å cykla lite så jag blir snygg och smal tills mike kommer:)
puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback